Bellibell

Undra om jag kanske skulle ta och ringa vårdcentralen imorgon för att kolla upp min fot... Är ju ändå fem dagar jag haft ont nu. Kan ju knappt köra bil! Idag har jag lyckats med konststycket att koppla, gasa och bromsa med en fot, hmm dock inte säker på att det är något possitivt :S Fortsätter det så här måste jag ringa en konsulent och be dem om en automatväxlad bil på fredag. Blir så omständigt.

Sen har jag dragit på mig en förkylning verkar det som, inte bra med tanke på att jag ska jobba imorgon. Nog för att jag orkar och jag ska bara jobba några timmar mitt på dagen men risken finns ju att man smittar brukarna och det blir så jobbigt. Om de dessutom blir sjuka är en del så svaga att det faktiskt kan gå riktigt illa! :S Får väl se hur jag mår imorgon.

 Denna mupp föreslog att foten kunde va bruten, det vet jag att den inte e =P

Denna mupp pluggar till sin tenta =) duktigt men tråkigt för mig =(

Den muppen jobbar och om jag kunde köra bil skulle jag hälsa på henne ;D






 

 Och här är resultatet av E:s misslyckade kladdkaka ;D

Om jag har tolkat situationen rätt har du tagit illa vid... hmm det måste jag säga är konstigt... eftersom du flörtat med mina kompisar och jag inte direkt tror du känt nån skyldighet mot mig om man säger så. Kan det vara så att du är så självgo att du trodde att det inte skulle gå att träffa nån annan efter dig?  Att du trodde att jag bara ville ha dig, trots att vi pratat om det och du vet att så inte är fallet, precis som jag vet att det är helt och hållet ömsesidigt? Blev du så stött att du var tvungen att visa mig att du också kan hitta andra att du tar en fem år yngre blondin som är så olik mig man kan bli (fast de du inte vet är att denna blondin känner jag sen tidigare genom hästarna, så vi är mer lika än man kan tro). Jag förstår att du såg det som en win/win situation, i bästa fall tog jag illa vid och i "värsta" fall får du lite "kul" med en söt tjej.  Tog du så illa vid av att det faktiskt finns andra jag bryr mig om, som jag flera gånger om skulle välja framför dig? Vad trodde du? Jag ska inte ljuga och säga att jag inte tog illa vid när du sprang runt med henne framför mig och gav mig överlägsna blickar, det gjorde jag men det blev så tydligt när min älskade vän kom i trappan utmattad av dagen och du satt på bänken några meter bort med din blondin i knät och försökte få mig att se det så du kunde ge mig en av de där blickarna, vem jag igentligen bryr mig mest om. Jag såg din blick när min vän fick den uppmuntrade kramen och den tröstande klappen på kinden och höll min hand när vi gick ut för att hämta korv. Det var inget planerat att vi skulle hamna framför dig, har verkligen inget behov av att visa för dig att "jag också kan", det är sant.  Trodde du verkligen att jag skulle springa runt och längta efter dig, komma när du ringde och göra det du ville? Dessutom visste du ju om honom, vi har ju pratat om det! Inte så ingående men du visste om det!

E ju inte som vi prata jämt och har nån skyldighet mot varandra direkt... Trodde du inte att det skulle kunna vara "plain fun" för båda utan att det bara gällde dig och jag skulle vara den hjärtekrossade? Sorry men välkommen tillbaka jorden vännen. SÅ bra är du inte. Du tror att du är en sån kille som inte blir dissad utan en sån som dissar, eller hur? Nu när det visade sig att så inte var fallet så blev du stött. Och det är inte ens som om jag dissar dig så och skaffat en pojkvän jag glömt berätta om... Vi är bara kompisat jag och min kompis, även om vi tycker om att kramas. Kände du dig så stött av det? Som sagt hallå.. Du talar om för mig att mina kompisar gillar dig och skickar sms till dem med dem där smörande orden...  Och jag kramar min kompis, suck.. självgo var ordet...

Jag vet att jag är en hemsk människa men jag tycker det är jättekul att du bryr dig så mycket! förlåt men jag trodde du var stoltare än så här, det verkar så desperat. Fast det är klart att jag kan ha totalt misstolkat dig också! svårt att tro att ajg har så fel dock! kan ju uppfatta de större än de är men.. nje.. asså jag undrar... ajaj sluta grubbla XD

Vi syns i helgen ;D

ps. jag har inget emot blondiner ;D  var bara nått att kalla henne istället för tjejen. ds

När dagen känns som mest fel och mest värdelös kan man möta en vän som lägger en vänlig hand på axeln och frågar hur det igentligen är. Det är då man uppskatar frågan, när den som frågar verkligen vill ha ett svar.

Ibland smyger sig den känslan på att ingen igentligen bryr sig och allt blir verkligen bara fel. När dem som betyder mest är dem man vill gömma sig för och känner sig bortgjord inför när man skäms inför dem, vem vänder man sig till då? När den personen som då är perfekt lagom nära men inte för nära träder fram som en räddade ängel och helt enkelt frågar hur det är, när nån bryr sig! (DU) Då hittade jag balansen igen. Idag var du min ängel...

(Jag är inte ett barn, jag tänker inte som ett barn. Jag inser att jag måste ta ansvar för mina handlingar. Jag vet att det är jag som får stå till svars, men inte inför dig utan inför mig själv. Jag har ett eget samvete, ett som du har gett mig. Nu måste du lita på att jag själv kan hitta min väg och sätta min ena fot framför den andra. Som det är nu kan vi inte hålla på, det är ohållbart. Jag behövet utrymme att andas och finnas själv. Jag är inte längre ett barn, jag behöver inte hålla din hand. Jag behöver se att din hand finns inom räckhåll ifall allt brister, så att jag vet att den finns där men nu är det dags att släppa.)

Jag håller på att tappa balansen, något har hänt. Jag vet inte vad men nu är det dags, för vad? Jag vet inte men det är dags... Jag tror att bubblan har spruckigt  men att jag fortfarande är fast, Allt känns meningslöst och det finns ingen mening i det stora hela. Det finns ingen fast punkt, den lilla som finns är så temporär och jag är på väg härifrån. Jag vet inte vad det är jag vill men jag vet att jag måste bort härifrån, inte sen utan nu.

Verkligheten börjar komma läskigt nära nu.

Den vänliga handen lugnar sinnet, orden värmer men tankarna vilar bara...

Som vanligt när man klagar på att det inte händer något så händer det ;)

Jag och Skolsta drev som vanligt runt i nattens döda stad när vi tröttnade och begav oss ut mot landet. Efter kort överlägning så kom vi fram till att bege oss till en av de många platser som finns runt omkring oss. När vi kom dit så konstaterade vi först att det var större än vi trodde, vi har vart här många gånger förr men aldrig riktigt tänkt på det. Vi åker igenom hela stället och hittar ett ställe att vända på för att inte hamna helt ute i ingenstans. Väl tillbaka bestämmer vi oss för att leta lite efter folk vi vet bor här. Det är nu ödet bestämmer sig för att spela oss ett spratt! När vi så fint åker runt så får jag lite rätt som det är syn på en bil som jag så väl känner igen...

När man sitter i en bil och åker förbi ett hus (och vänder så man igetligen åker förbi det två gånger) kl 23 på kvällen är oddsen för att personen som bor där precis ska komma in i rummet se oss i två små röda sekunder och dessutom känna igen sig ganska liten! Det var dock det som hände! På vägen tillbaka så tittar jag lite försynt på huset och vem ser jag inte komma in i det ända rummet som lysser och få syn på oss innan vi försvinner vidare! Jo vem om inte mister själv! Oddsen borde vart på vår sida men tydligen inte!  Tänk att det alltid är så att när man inte vill bli sedd så blir man det.  Slutade med att vi fick byta chaufför för jag blev så flummig.  Om jag vet att han såg oss? Jo då, det tog nån minut men sen fanns det ett frågande sms i min inkorg om jag möjligtvis var ute och åkte bil...

Livet har sina små finurliga vägar ibland ;D

Efter helgen är jag helt klar med en sak i alla fall! Därför jag inte svarade igår =P

Jag borde verkligen göra klart ansökningarna till skolan men jag behöver en referens till och jag vet inte vem jag ska fråga, blir nog Martin till slut i alla fall skulle jag tro men vi får se. Efter sista referensen ska jag bara hitta en bild att skicka med så är det klart.  Ja, och att jag ska skriva alla motivationer och så också ;) och om jag nu bestämmer mig för att söka sång också så behöver jag skriva en repertoarlista också, great!

Trost alla dessa bekymmer som faktiskt bara är dessa små bekymmer så är livet bra! Just nu trivs jag bra med mitt liv =D framtiden är ljus ;)