Bellibell

Jag har insett så är när man har fått en datapaus att man nog är snäppet beroende. Innan Tuva kom så kände jag mig lite bortkopplad från världen om jag inte hade kollat datorn en dag och jag var väldigt medveten om att jag inte hade kollat den, nu inser jag efter några dagar att "oj, kanske borde kolla datorn". Samma sak gäller mobilen, förr när man fick ett sms svarade man så fort man kunde och kände att "jag måste kolla telefonen" nu får den snällt vänta och sms kan bli svarade på flera dagar senare.

Är det för att jag inte hinner? Nej egentligen inte utan snarare att det beroendet av kontakt med omvärlden inte är lika stort utan det finns något så mycket viktigare hemma innaför mina egna väggar att resten får snällt vänta. Det kommer säkerligen komma tillbaka, behovet av omvärldskontakten men just nu får det vara.

Jag har helt enkelt bytt ett beroende mot ett annat, mobil och telefon har blivit ersatt av en liten Tuva som behöver omvård och kärlek. Minsta pip och jag är där och kollar, precis som telefonen tidigare fick min fulla uppmärksamhet vid varje pip.

Det intresanta med detta nya beroende är ömsesidigt, hon är lika om inte mer beroende av mig som jag av henne. Snarare är det kanske så att mitt beroende av henne grundas i hennes beroende av mig. En sak är säker i alla fall, inget är längre lika viktigt, det mesta bleknar i hennes närvaro.

Ja hon är väldigt beroendeframkallande lilla Tuva, borde sätta en varningstext som det finns på cigarettpaketen;
"Tuva är beroendeframkallade" Som tur är så är hon inte så hälsofarlig i alla fall!



See ya!